December 6, 2010

Sjätte December

Choklad är en viktig del av julen sålänge man inte är diabetiker, men då suger ju livet på alla möliga vis alleredan. Det är definitivt annorlunda att fira jul i usa. Man saknar det där dassiga polska chokladet i chokladkalendern som egentligen bara är en retning som ser till att man inte för en sekund glömmer att det är något man väntar på. Detta lågkvlitetschoklad är ett lysande exempel på hur ibland kvantitet kan segra över kvalitet. En så liten bit choklad är inte god, men minnessynapserna ser till att blixtra lite extra när det handlar om sockersug och mindre angående smakupplevelse. Enligt denna tes skulle man kunna äta skit, om det bara fanns en neurotisk belöning som kontrar mängden avföring. Detta är bara en teori. Jag tänkte inte testa den, för det behövs inte.

Det lokala chokladet som är populärast i usa heter Hersheys. Det är käpprätt vidrigt, det är som att gnaga på ett stearinljus. Willy Wonka skulle hellre sadla om och bli köttbullstillverkare, gjord på garanterat 100% Ompalumpfärs än att servera denna styggelse. Detta började som militärchoklad för the US Army. Det är så vaxigt att det fixar varma temperaturer bättre än Nordchoklad>> Candelia>> Cloetta/Fazer’s militärchoklad som svenska lumpengrabbar mumsat i barrskogen, fast Hersheys smakar fan inte i närheten av så bra. Fast det tror fan det, Överste Logan som 1937 var US Army’s kvartermästare, hade fyra krav på den katastrofchokladen som han ville att soldaterna skulle ha.

Den skulle:
1.   väga fyra uns (cirka 100 gram),
2.   vara energirik,
3.   kunna motstå höga temperaturer och
4.   smaka ”lite bättre än en kokt potatis.”

Givetvis är det inte exakt samma skitchoklad som man köper i affären, eller det vete fan.. min poäng är att amerikaner tror att Hersheyklumpen är choklad, men de har fel... och man ångrar sig var gång man stoppar en bit i munnen... men sockret gör en lite gladare så minnenbilden blir ganska positiv. Jag vet, jag har upprepat misstaget om och om igen. Säger ju en del om mig också. Och angående chokladen i det moderna amerikanska rationerna, så är det inte direkt Hersheys rakt av (även om det bruna i kakorna ofta är det) så är det ofta M&M’s som har tagit den biten. Var ett tag sedan jag mumsade i mig en Meal-Ready-to-Eat för shits and giggles lixom.
Men många jänkare hävdar att de inte gillar choklad, och att de hellre käkar den här sötade versionen av jordnötssmör. Fan vad vidrigt det är. Och det har ju skitsmöret i allt. Glass är ju kört att försöka mumsa, för de har jordnötssmörsmak på allt. Det är som om vid något tillfälle så tillverkades, drevs, odlades enbart jordnötter och majs i det här landet. Majsen är ju för att de ska kunna göra sin bourbon och sin “high fructose corn syrup” som de tamejfan har i allt det med. Det gör mig så jävla irriterad. Var var jag? Just ja, choklad. Jamen så tycker ju amerikanen att Snickers är choklad. Det är inte choklad, det är en jävla avancerad kaka som bara är doppad i choklad för att åtskilja kaka från luft. Det är som ett ätbart skyddshölje för att inte kolan ska bli stel och kakbotten ska bli hård och trist. Att kalla Snickers för choklad.. tss, viktmässigt innehåller den nog mindre än 5% choklad, och det är inte ens bra choklad. Då skulle man ju börja kalla en gräddboll för chokladboll med.

Marabou är ju plötsligt en delikatess och ett kakaobaserat genidrag. Vem skulle man inte yxa ner för en Paradisask lixom?! Jackie Ferm, automatkarbin och en paradisask. Hör du det tomtejävel?

1 comment:

Jessi Fox said...

om man kan tycka att sitta på toaletten är julstämning, så visst :)