Tredje Advent

Slösa ingen som helst tid på att läsa det här… vörtbröd kan du mumsa en hel månad till.
Det blir fan inte juligare an Slayer! Trots att denna film har ett år på nacken!

Raining Xmas Blood

.. on the Shelf

Det slog mig häromdagen då det var uppe i Amerikansk media om hur ärlig man ska vara med sina barn angående tomten. Detta är svårt översatt på sätt och vis, även om Sverige blir mer och mer Amerikaniserat för varje år, då den Svenska tomten har rätter i andra myter än den cocacolaröda alkis som har flygande släde och kryper ner i skorstenar. I Sverige kommer han ju hem till folk, svettas som McCain på kinesrestaurang och skrämmer barn som förväntar sig Disneyversionen. Amerikat har ju varit smart där med en magisk St Nick som beamar in Cpt Kirk-style, och ninjar runt i natten bara för att dra innan någon ser honom, och enda spåret är klappar för amatören, och kak-rester för den aspirerande mästerdetektiven. Men nog om det..

Men hur länge ska man låta sin avkomma tro på tomtefan då? Som sagt blir det ju svårare och svårare då vi har konflikterande uppgifter mellan kulturer och det är ju 50/50 influens då tvn är en viktig barnvakt. Så jag läste om det hela. Tydligen kan barn tro på det hela upp till en ålder av 7-9 år, även om det är lätt att räkna up från vilka familjer det sitter en nioåring och tror på tomten. Jag inbillar mig att det är den här slyngeln som käkar snorbusar, är sängvätare och har varit på akuten för utfiskande av leksak ur ändalykten – det här är min tanke bara.

Det måste vara svårt som förälder att välja om man ska erkänna, eller om man ska köra racet att ljuga fram till dess att den logiska hjärnan har utvecklats och ungen börjar fattar grova misstankar? Inget fel i det, kan man tycka… så länge ungen nu inte är den enda i sin klass som försöker hålla kvar vid sin barnsliga oskuld och vill fortfarande tro oavsett argument, eller hot av stryk från andra barn.

MEN numera så håller en ny tradition på att födas i USA. Traditionen kallas “the Elf on the Shelf”, vilket innebär att man berättar på sin illbatting att Tomten har en spion i huset, sedan pekar man på en obehaglig docka i “Elf outfit”. Man berättar att var natt när ungen sover så traskar (springer, flyger, beamar, medelst spark, åsna, velociped.. jag vet inte) Elf-saten till tomten och skvallrar om ungens beteende. Och var morgon barnet vaknar så är Elf-saten på en ny plats i huset.. och under stränga orders från Tomten att inte säga något, bara lyssna och observera.

Perfekt extraförälder, och ett sätt att skuldsätta det olydiga barnet. Jag gillar det mycket. Management by skrämseltaktik. Man skulle kunna tro att jag lanserat det själv. Fast förutom den löjliga elfoutfiten, så känner jag att.. jag känner igen.. .just taktiken. Management by fear. Var har vi sett det innan? Just det, det är ju inom klassisk religion. Syndar du så gråter Jesus och skickar dig till Belsebubs förort. Där kommer du att lida på en skala mellan vara utanför Guds kärlek, eller tvångsbadas i en brinnande pöl av svavel. Och Gud är omniscient så det går inte att gömma sina synder, just som för Elfsaten.

Kan man hålla sin säd i schack nästan en månad om året med total skrämseltaktik, så ser jag inte det som en möjlighet att berätta sanningen för dem. Man kan ju till och med köra lite onda dockan taktik. När jag var liten så var min kompis lillebror rädd för basisten i Faith No More, och han fans ju bara som poster på väggen. Vad skulle inte kunna spridas om en faktiskt liten Elfdjävul? Sanningen kommer ändå senare, som ett brev på posten.. med allt vad det innebär. Då är det dags att börja skära sig för att livet är så hårt som tonåring.. som om det inte var hårt på min tid, eller alla tider sedan begynnelsen. Som jag sa för någon dag sedan. Menar man allvar med att skära sig, så ska man ge fan i rakblad och mattkniv… nyttja farsans fogsvans istället så det känns lite.

Arne Weise

Känd från ‘Ett med naturen' som objektiv kommentator, med en bestämd lugn stämma satt han med hittepåmanus som skulle kunna varit hoptotat av Herman Lindqvist . Men det lukrativa Kalle Anka-giget hade han tio år innan 'Ett med naturen' ens kom till. 1972 började han med det här tramset. Varför jag säger att det är trams är för att programmet (om jag nu för en sekund stödja fjanteriet att familjen över landet skall kolla samma repris varje år, vilket jag inte är...) i sin originalversion har redan en programledare i Benjamin Syrsa. Vilket innebär, att introducera ett program som sedan introducerar sigsjälv känns ju ganska menlöst.

Svenskarna är ju, om något folkslag, bestämd i sina traditioner. Och det här med att Arne skulle introducera Disneyspecialen bäst, består ju enbart i att han gjort det flest gånger. Vem annan skulle förnedra si... just, ja. Mediahoreriet är ju totalt. Kolla bara på allsång på Skansen eller vadsomhelst på svensk tv. Samma människor, samma grejer... och då och då klämmer man in någon modern lokalhit som är skit och inte passar in, såsom Lordi. Fyfan, jag blir oppreven och får hjärtbränna bara jag tänker pa det.

Tillbaks till Arne. Han ville lägga ner efter bara 23 år som julvärd, men gick man ur huse och det blev liv i luckan. Folk ville ha Arne... bara att erkänna att man har en preferens borde ju innebära att man förlorade rätten att rösta och reproducera. Så Arne gav efter för trycker (och en givmild check från svensk television, och gjorde skiten 7 år till. Och nu.... nu ska man tycka synd om gobbajäveln för att han missat så många jular. Det finns många som jobbar på julafton... poliser, sjuksköterskor sådana med riktiga jobb, som inte tänder ett ljus och kollar sådär kärvänligt in i ens vardagsrum, att om det inte varit genom tvrutan så hade alla pedofilvarningar gått av simultant.

Men nu ska man tycka synd om honom, som man ska tycka synd om Kicki Danielsson. Vems fel är det nu igen att man blir alkis? Just det, det måste ju vara samhällets. I synnerhet när man har ett välbetalt jobb. Jag kan fatta om man sitter på plattan med en sådan rullande pensionärsväska under stjärten och dricker häxa på daglig basis för att man är lätt schizofren och anser att rösterna i huvudet alltid har bättre och roligare förslag på rekreationsaktiviteter än vad man själv skulle kunna komma på. Nör man har avklippta fingervantar, och anser att Sulan att ett rimligt och fullständigt namn. När man har sjukdomar och diagnoser med riktigt skeva akronymer - då kan jag första att alkoholmissbruk är nästan ett steg uppåt, men inte för en rikskändis som tjänar bra.

Trettio år som julens rikspajas. Fyfan för Arne. Fast samtidigt är det ju inte hans fel att gemene man är dum i huvudet, och tycker att fantasilös sysselsättning är tradition. Numera så Arne vid livets ändhållplats, och verkar ta varenda chans att hamna i Aftonbladet.. och det måste vara en ständig backup för Aftonbladet. "Inget har hänt i världen, undrar var Arne käkade lunch idag... kör storyn!!"

Numera så har han livshotande magproblem. Helt ovidkommande, och osmakligt så tänkte jag att om man lyssnar på Owe Thörnqvists "Varm Korv Boogie"... och byter ut orden korv mot skit, och låda mot stomipåse, så skulle den kunna handla om Arne.

Bilden tycker jag talar för sigsjlv. Det är så jag ser honom. Alltid. Fyfan.

Get into Andra Advent

Har inte julstämningens bittra ångest infunnit sig ännu, så kanske den inte gör det alls. Men för att parafrasera den lilla slynan Ida, du ska inte tro att det blir ju-u-ul ifall inte någon sätter fart!

Julmusik är dåligt. Men jag gör grovjobbet och gräver i kakan efter russin bara för dig. Så var god, Halford gör inte det dåliga sämre (men köp inte Albumet, för bättre än såhär blir det inte).

Luckjävel tre

Såhär i juletider så inbillar sig folk att de har öppen väg att tilltala främlingar och ge dem menlösa råd. Folk kan stirra stint på en och utbrista "God Jul" som om de vore vänner, bekanta, eller åtminstone grannar. Vet inte folk att kotym i Sverige är att muttra för sigsjälv och inte öppna sig för någon. Men i juletid kan man gott kosta på sig ett leende, och ett muntert utrop. Det är lite som att fråga en gravid kvinna om man får lov att känna på magen. Det är underligt som fan, men folk gör det... jag skulle hellre känna på en ogravid kvinnas mage - men då är det JAG som är knasig? Det är väl fan ännu värre att låta ett jävla jehu med ettikettbrist låta tillfredställa sin perversion genom att talla på ens ofödda foster, genom kropp och livmodersvägg. Jag tycker att det är mycket värre. Och det är det här jag jämför med masspsykosen som är "julstämning". Fyfan.

Och det är givetvis samma sak i usa. Här är det nästan normalt att utropa glada tillrop till främlingar på daglig basis, så det blir ju etter värre till julen. Det enda man kna göra för att roa sig då är att säga "Happy Holidays", och hoppas på att de har civilcurage nog att agera förolämpade och korrigera ens otillräckligt specificerade lyckönskning med att fostrande säga "NO! Happy CHRISTMAS!!" - sedan pausar de i väntan på att jag då skall upprepa deras version av mantrat, eller be om ursäkt för min politiska korrekthet iochmed att jag låter folk fira vilken religiös tattarhelg de vill. Men det är här jag brukar ta tillfället i akt och kort och gott replikera med: -"Cunt!".

Men det jag hatar mest är inte att folk sätter sig över mig för att jag väljer att fira jul jesu-löst, utan mitt stora irritationsmoment är skrattet. Det skratt som följer folk som tycker att de är socialt lagom roliga inför främlingar - och de förväntar sig att man skall skratta med lite lagom. Bara lagom. Det hade givetvis varit roligast om man garvat så inåt helvete, att folk tror att man har astma och att man tydligt kissat igenom lager av underkläder och byxväv. Det hade vart roligt, men man gör ju inte det. Av många anledningar. Jag försöker minimera mina autourineringsolyckor, även om det vore med flit och därmed ingen olycka. Sedan så har vi alternativet att kissa på den som försöker spela "rolig"... fast i usa kommer det bara att leda till att man måste registrera sig som sexbrottsling pga offentligt blottande, och nu kan man inte bo var man vill, och där man kan bo måste man knacka dörr och presentera sig som just sexbrottsling och riskera att bli tvångsmatad knogmackor vid varje dörr. Så det alternativet utgår även det.

Då väljer jag hellre att bara säga. "You will die" som fungerar på svenska med. Och det är inget hot och därmed inget brott. Det är en enkel faktabekräftelse och påminnelse i vår världs entropiska natur.

Så, det enda jag kan säga är God Jul fattlappar... haha haha ha...

Andra luckan

Julmusik, denna skeva tradition. Detta tvång i publika utrymme, som affärer och arbetsplatser och skit. Klämkäcka C-F-G-ackordstrudelutter som föreslår att det vi alla vet är lurendrejeri, inte är lurendrejeri. Vilket lurendrejeri jag menar kan du ju avgöra själv. Jag anser att man kan få tycka som man vill, och vill man känna skuld för att en frälsare kommer (som vi vet, vars födelse har intet med vintertid att göra) så tycker jag att det är ok. Mer skuld och mer ångest säger jag. Men ge fan i att spela det i radio/tv... och ännu värre att folk köper julmusik. Betalar pengar, faktiskt landsvaluta för att tvinga sigsjälv till submission genom audiell hjärntvätt.

Bara för att jag inte bor i Sverige, innebär detta inte att jag är skonad från allsköns forcerat massmissbruk av mina öron. Långtifrån. Fast jag drabbas ju inte av Carolas kall att vara frk Messias och sprida ordet. (Kolla in denna länken) Och på grund av henne så välkomnar ju svensk media gärna åter denna norbagge iförd Jonatan Lejonhjärta-frisyr, för att vara tycka-till expert. Tacka moder jord för att Runar inte sjunger - och återigen, varför avtjänar inte han tid för inhumant brott mot frisyrbalken?

Nu har ju inte fenomenet blivit kväst i sin linda, som sig borde.. utan har spritt sig till alla genrer med. Den som spelar in punkjulmusik borde ju kastreras medelst kinaskott. Nu kan man tro att jag skulle ge skit till Sex Pistols for att de engång i världshistorien lirade in "God Save the Queen", men det är inte samma sak. Jonatan Rutten och Stygga Sid var britter, och de sjöng en brittisk slagdänga. Enligt den tesen banar jag väg för vilken Nisse som helst att lira julmusik pa vilket sätt han vill. Riktig Nisse, inte en kvasi-Nils... inte heller en liten tattardvärg.... jo, ok jag godkänner punkdvärg som har artistnamnet Nisse. Men han är den enda, capish?

Och ska man gå in pa de riktigt vidriga delarna... det mest tamrebelliska man kan tänka sig sa lyssnar man på Santa Claus Is Comin’ To Town med Bruce Springsteen. Oh, herregud vad kärring det är. Det är vad de måste lyssna på innan distriktsmästerskapen i uppkast.

Fast denna dumhet har även letat sig in i leden. En femtekolonn bland oss metallskallar som tycker att det skulle vara festligt att göra ett julalbum. Jag kan förstå det när det kommer till föredettingar som Dee Snider, då vad ska han annars göra? Sitta och vänta på att få reprisera Capten Howdy i en uppföljare till Strangeland? Ett helt julalbum släppte han, och sorgligt var det.. hur kunde metallguden tillåta detta? Suck! Just det ja, Rob Halford släppte själv ett julalbum 2009. Det sög. Första låten ingav lite hopp, men icke. Det sög. Fanfanfan. Fast helt jämt har ju Bobby aldrig varit, inte Prästerna heller.

Nuerejuligenonuerejuligenhemmabrännerpappastänger..

Lucka Ett

Ett Julevangelium
Det var gnäll att jag inte bjuckade på riktig julkänsla, och att jag skulle utbilda mig i julens sanna anda. Så jag skall vara ödmjuk och dela med mig av ett julevangelium som jag har funnit, alternativt skrivit själv. Jag tror att jag släpper loss er i Första Rokybrevet, kapitel, 9, vers 1. Håll till godo, fattlappar.

1Rok 9
1Dock, natt skall icke förbliva där nu ångest råder. I den förgångna tiden har vårt land vara ringa aktat, men i framtiden skall det komma till ära, hedningarnas område.
2Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus;
ja, över dem som bo i dödsskuggans land skall ett ljus skina klart.
3Du skall bryta bröd, och förtära okristet mycket kalorier ty under julen finns ingen måttlighet, och vid minsta måttlighet skall du märkas med snåljåpens märke,
och tvn skall aldrig gå ovaktad utan i grupp skall den bevakas i synnerhet när repriser bär Disneys trade mark, ju fler destu bättre människor,
ty ditt ansikte skall visa glädje av att få gåvor av vilka du har varken nytta eller önskan, kanske innefattar dess glada pappersskrid även kvitto med full bytesrätt,
du skall följa traditioner som icke är av ditt eget folk, eller din egen tid, eller ens trovärdig eller önskvärda, allt för att sållas till den norm som är viktig att unnefattas under,
4Och faktiska problem kommer att finnas där orörda när juletid i graven gått,
likaså skulder och ångest, för ett växande midjemått och krossade illusioner,
allt finns där efter förnekelsen inte längre går att upprätthålla, då skall du ingå i en asocialt beteende och skylla på förpliktelser som inte finnes,
hallelujah.
5Du skall heller icke välja ditt ackompanjemang, utan det är viktigt att du delar din tid med de som är dig genom blod bundna,
inte de som förtjänat din respekt och kärlek, ty sådan är traditionen och den påhittade moralen,
du skall ge dem gåvor, som inte skall kosta dig för mycket men ge illusionen att vara genomtänkta, kostliga och givna på goda grunder.
6Underbar i tal,
Kraftfull härledare,
Landsfader,
Fridsfurste,
Arne Weise.
7Så skall herradömet varda stort
och över hans rike;
så skall det befästas och stödjas, aldrig förändras eller förnyas
med rätt och rättfärdighet, orättvisa och dumhet, desillusion och kliniskt vansinne,
överdrivet slöseri, våldsamt frosseri, grundlöst firande,
från nu och till evig tid.
Sankt Nicholaus nitälskan
skall göra detta.
Pumpa läns.